I keep a close watch on this heart of mine

Martenshelgen är över, hallelujah. Vi överlevde allihop!
Fredagen var jag chaufför åt Ås maffian m.fl, vi var fyra stycken när vi åkte ifrån Ås, när vi åkte hem igen var vi åtta personer i bilen. Det var trångt, men det hindrade inte Malin att krypa och klättra runt i bilen, haha. Jag var hemma fem på morgonen, trött och eländig. Jag tog med mig Rossi och hostade mig till sömns omkring halv sex och kvart över åtta dundrar pappa in och väcker mig. Vi ska till marten och kolla runt. Varför i helvete man måste göra det klockan nio på morgonen är för mig ett mysterium. Men lite mindre glad går jag upp och blir med till stan iallafall. Jag var döende trött. Väl hemma sov jag timmar för att komma ikapp min förlorade sömn.
Lördag vankades det utgång, tog Millan med mig och körde in till stan och väl där partajade jag i Michans nya lägenhet. Hur mysig som helst var den :) redigt bra folk där också! När klockan var tio-halv elva ramlade vi in på Tiki, ganska goa i huvudet iallafall!
När jag vaknade upp igår kände jag en otrolig strålande smärta typ i brösthöjd fast på ryggen. Åh god damn. Jag kände att det var efter att Kim hade hoppat på mig och vi ramlade i marken. Det gjorde ont, men ack så kul!
För att summera helgen så får jag säga att det var redigt bra :)

Nu ska jag fixa krubb och kanske ta mig till Camilla ikväll för lite filmmys! (:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0