man kan allt, bara man vill, eller?
Söndag.
Hualigen. På schemat stod fotbollsmatch mot Rävåsen, jag spelade dock inte. Spelade ingen större roll för min del egentligen. Iallafall så vann vi den med 4-2 och sedan kände jag att jag tänkte inte bara låta söndagsångesten vinna som alla andra söndagar. Närru, sagt och gjort stack jag till Patron i Åmot och körde 40 minuter crosstrainer som resulterade i hela 14 kilometer. Skönt! Skippade dock själva styrketräningen idag, min mage/rygg fick sitt i fredags. Puh! Jag tänkte efter och insåg att jag inte känt känslan av träningsvärk på hela sommaren, och då skojar jag inte. Förr hade jag den mer eller mindre hela tiden på grund av all träning på skolan/fritiden. Men iallafall, skönt. Jag hoppas att min koncentration/motivation orkar hålla uppe träningstrenden nu, för varje gång jag faller i "äh skit samma, det spelar fan ingen roll"-känslan så ger jag upp lite i taget. Faktiskt.
Imorgon börjar jag med GI igen, det känns så underbart att ha kontroll på vad man äter och så, men man får passa sig så att det inte blir en farlig vana heller. Med det menar jag tvånget man känner när man inte gått ner det man vill eller ja, vad man tänkte sig. Det blir det enda man tänker på, om man inte passar sig.
Igår (lördag) körde jag ett spontanbesök hos Emmelie. Alltid lika trevligt och skratten hopade sig som vanligt, min mage värkte dock av alla skratt + träningsvärken sen i fredags. Gött att bli påmind åtminstone! Vi drack kaffe, saft och åt kladdkakeballerina (+ i kanten på dom alltså). Tack för kaffet och sällskapet!
Senare blev det den nyinköpta filmen The Blind Side. Jag älskar filmer med sånt djup och lyckliga slut. Sen att det är en true story gör allt lite bättre bara!
Nu väntar jag bara på att Camilla ska springa klart milen så att jag kan dra dit och filmtajm. Woho! Livet leker :)
Just det, på onsdag blir det Oslo också! Finlir på det, jotack!
Hualigen. På schemat stod fotbollsmatch mot Rävåsen, jag spelade dock inte. Spelade ingen större roll för min del egentligen. Iallafall så vann vi den med 4-2 och sedan kände jag att jag tänkte inte bara låta söndagsångesten vinna som alla andra söndagar. Närru, sagt och gjort stack jag till Patron i Åmot och körde 40 minuter crosstrainer som resulterade i hela 14 kilometer. Skönt! Skippade dock själva styrketräningen idag, min mage/rygg fick sitt i fredags. Puh! Jag tänkte efter och insåg att jag inte känt känslan av träningsvärk på hela sommaren, och då skojar jag inte. Förr hade jag den mer eller mindre hela tiden på grund av all träning på skolan/fritiden. Men iallafall, skönt. Jag hoppas att min koncentration/motivation orkar hålla uppe träningstrenden nu, för varje gång jag faller i "äh skit samma, det spelar fan ingen roll"-känslan så ger jag upp lite i taget. Faktiskt.
Imorgon börjar jag med GI igen, det känns så underbart att ha kontroll på vad man äter och så, men man får passa sig så att det inte blir en farlig vana heller. Med det menar jag tvånget man känner när man inte gått ner det man vill eller ja, vad man tänkte sig. Det blir det enda man tänker på, om man inte passar sig.
Igår (lördag) körde jag ett spontanbesök hos Emmelie. Alltid lika trevligt och skratten hopade sig som vanligt, min mage värkte dock av alla skratt + träningsvärken sen i fredags. Gött att bli påmind åtminstone! Vi drack kaffe, saft och åt kladdkakeballerina (+ i kanten på dom alltså). Tack för kaffet och sällskapet!
Senare blev det den nyinköpta filmen The Blind Side. Jag älskar filmer med sånt djup och lyckliga slut. Sen att det är en true story gör allt lite bättre bara!
Nu väntar jag bara på att Camilla ska springa klart milen så att jag kan dra dit och filmtajm. Woho! Livet leker :)
Just det, på onsdag blir det Oslo också! Finlir på det, jotack!
Kommentarer
Trackback
