anki nilsson

Gaaaah! Det är måndag på min absolut sista vecka på otroliga Solberga. Det kluriga är att man alltid springer runt och klagar i tre år, sen kommer den här slutdestinationen och man får denna otroliga chock av alla konstiga känslor. Det är lite som att gå under men samtidigt flyga så högt att man aldrig vill landa igen. Det är så många känslor att man inte ens får ner dom i ord, jag tror inte ens jag tänker ge mig på det. Jag vet bara att jag är lycklig student, men visst kommer jag sakna alla härliga skratt inom Solbergas väggar. Det är ett kapitel i sig vad man gjort av sig själv där - man utvecklas och blir den man är :)

Över till den mycket roliga delen av studentveckan - ALLT FESTANDE! Igår kapitulerade jag och Elin från festande, natten på bryggan tog faktiskt kål, på både mig och Stefan, (wait for it... HAHA!) Dock tror jag Stefan tog det hela mycket hårt och skippar festen idag också, äsch då sicken vekling! Det där med att det är söndag, måndag eller onsdag har ingen som helst mening i våra öron, vi kör all in varje gång. Så därför måste jag knyta ihop säcken på det här blogginlägget och dra mig till Koppom, hämta Elsa och sen vidare in mot staden!
Men nu vet ni iallafall att jag lever och har inte avlidit på studentkuppen!