time has told me not to ask for more.
Jag har förälskat mig litegrann bara i Robyns nya album, kvinnan är så otroligt grym. Med hennes album i öronen och en stor hög med ved att klyva var det bara att gå loss och börja arbeta i solens strålar. Men ack så fridfullt och underbart att avreagera sig på något som blir gjort och efter ett tag var den puts väck.
Jag har varit lite i dvala dom senaste dagarna, jag klarar inte sova, jag sover hela dagen eftersom jag är dösliten och sen går det dagar utan att jag går utanför dörren. Mina dvalor är såna.
Nu sitter jag och letar lägenheter på Finn.no. Det känns så underbart att dagdrömma över något som kan bli verklighet. Låt mig rätta mig själv, som SKA bli verklighet. Nästa vecka drar jag och Annie till grensetjänsten och ska höra oss för vad som ska göras med våra personnummer och allt med skattegrejer. Jag trodde aldrig jag skulle få chansen att säga det här, men jag ska bli norsk. Ojoj!
Nej, sova var det också, ja. Sleep tight!
norge o robyn liker vi godt!
