Guess I'm gonna be okey, I guess I'm gonna be alright.

Måndagskvällen har anlänt och jag känner mig rätt nöjd. Jag har tränat och satt upp mål inför hösten. Jag är trött på det här nu. Dags att jobba upp kondisen efter penicillinkurerna och allt det där. Men kan ju säga att kroppen har sitt att säga om det när man varit sjuk sen mars.
Det här är sjukt ovärt att skriva i en blogg men hoppas mamma blir glad när hon kommer hem sen. Jag kände mig så rastlös så istället för att bara gå under jorden så bestämde jag mig för att totalstäda badrummet. Jag kände mig otroligt nöjd efteråt, ordning och reda. Me likey! Imorgon väntar mitt rum på totalstädning. Det är skönt att städa och tvätta o hålla på. Det är så otroligt fridfullt och man tänker inte så mycket. Åtminstone inte jag! + att det är nyttigt för det blir ju rent? maha. Som sagt, ovärt att skriva i en blogg.

Annars då?
Jag är lite ledsen för att två av mina favoritbloggar lagt ner eller tagit paus bara för att folk är störda. Om man inte tycker om en blogg, varför inte trycka på det fina krysset längst upp till höger i rutan. Man behöver inte kommentera för att sänka en annan människa. Åh, irritation. Det är onödigt. But life goes on!

Shannon Noll – What About Me

utöver detta, så hoppas jag att älskade Sofia "Fareleus" Farelius har det bra i Stockholm och att hon överlever. Vilket jag läst på hennes blogg att hon gjort. Åtminstone första dagen! Jag tror dock att hon kommer klara allt med galans (finns det ens ett ord som heter så?) suck, så blir det när man inte går i skolan och har sig. Jag glömmer lika fort som fisken i Hitta Nemo, Doris, hette hon så? åh herre. Det kommer bli en svår livstid om jag glömmer såhär lätt...

man väcker en ångest när man släcker en annan

Efter tre dagar med bara fotboll, så känns min rygg. Min vänstra del av ryggslutet gör ont. Vet inte vad jag gjort eller så, jag vet bara att det känns som en nerv är i kläm. Kanske dags att boka tid hos massören? Jag har ju ändå ett presentkort på en timma. Väl utnyttjade pengar kan jag lova!

Så igår var det sista bryggan. Sista bryggan. Det låter som att det borde vara huuur mycket folk som helst. Sanningen? Inte riktigt enligt mina förväntningar. Alla 91:or har lämnat Arvikas misär som Anna skulle uttryckt sig, alla har dragit till Göteborg, Oslo, Stockholm och Linköping osv osv. Det kändes konstigt. Faktumet att Solbergas elever började skolan i måndags var inte konstigt. Det konstiga kändes när ens egna årskull lämnat staden. I guess that's the way it is.

Nu ska jag däcka framför One Tree Hill och drunkna till Melissa Horns underbart ljuva röst i mina öron. Ett perfekt avslut på den här dagen, veckan, månaden. You name it! Hösten är ett faktum :)


it's a rocky, rocky road.

Klockan är runt nio slaget och jag är dödstrött efter gårdagens bravader. Det vill säga en heldag med fotboll i Karlskoga, direkt till Chberg och chilla med några sköna bönor hos Josefine. Jag orkade inte med bryggan denna lördagen. Hemmakväll med godis, chips och film lät mycket mer som ljuv musik i mina öron. Efter att resterande människor åkt hem satt jag och Josefine och prata till kl 5-halv 6 på morgonen. Alltid lika trevligt :)

Nu ska jag hoppa i duschen och se på filmen och ladda inför en heldag i Karlstad tomorrow, samt papperskörning på kvällen. Mysigt! (not.)

Sarah Dawn Finer – Kärleksvisan 


ibland funderar jag...

Ibland funderar jag varför jag går upp om morgonen. Jag funderar på vad det är som driver en människa så starkt att gå upp, klä på sig, äta frukost och gå till jobbet, vareviga dag. Dag ut och dag in. Vad skulle hända om man inte går upp? Gör det någon skillnad? Får vi ut något av att hålla på såhär till den dagen vi dör..? Det är något, något som man inte kan sätta fingret på. Varenda människa vill finna sin plats på det runda jordklotet. Alla vill göra skillnad, eller ja, dom flesta vill det iallafall. Men om man inte finner sin plats under hela sin livstid, är då det livet meningslöst? Det märks att jag har för mycket fritid. Det har slagit runt där uppe i dumburken.

Ikväll har jag sett på "Mississippi Brinner". En film som handlar om rasism. En film som rör mig ända in i själen, jag kom på mig själv att det var på grund av den jag skrev mitt projektarbete i 3:an. Det gör mig så ont att se den filmen. Det smärtar mig att veta att det faktiskt gått till så, mänskligheten gör mig besviken - gång på gång. Den handlar om ett samhälle i Mississippi som mördar och förföljer mörkhyade utan någon särskild anledning, sen får man följa två FBI-agenters arbete med att lösa mord på tre unga killar. Jag kommer på mig själv med att tänka, finns det något hopp för mänskligheten överhuvudtaget? Lite väl cyniskt kan tyckas. När man tänker efter så låter det inte så tokigt. Vi har svurit genom historien att vi aldrig ska upprepa samma massmord som Hitler utförde, ändå krigar vi ständigt, ändå hade vi i Sverige tvångssterilisering ända till inpå 70-talet. SJUTTIOTALET? Min mamma var i 20års åldern då, min generations föräldrar levde då. Vem var det som bestämde vilka som skulle få barn och inte? Man ville bara avla fram det finare folkets gener. Dom var de enda som dög. Jag blir som sagt besviken.
Vi vill göra skillnad, men man måste nog börja med sig själv.

I have a dream.


dom hade mycket att säga, men vad var det dom sa?

Dagen har varit superb trots busvädret som vädergudarna bjöd på. Vid tolv drog jag in till stan för att möta upp två sköna bönor vid namn Louise och Sara. Vi hade tidigare bestämt att dagens tripp skulle gå till Klässbol och Kvarnen för att fika. Det blev inte bara fika inte, det blev en heldag nästan. Lunchade och fikade nån timma senare. Underbart om man frågar mig. Vi har diskuterat skolan och allt som snurrar runt i skallen. Hur vi tänkt efter studenten. Hur ska man kunna bestämma det när man inte vet vad man vill.. Nej, jag tänker inte läsa vidare än på ett tag. Jag vill jobba, resa och lite plockiplock. Läsa kan jag göra när jag känner för det, när suget är tillbaka.

Jag tror att jag är klar med att vara fritidsforskare. Jag har gjort min självrannsakning av mitt inre. I'm done with that! Nu ska jag ta tag i detta på allvar. Allvar.. Tycker inte om ordet allvar. Jag måste få struktur på min vardag igen, jag klar med att snurra runt utan plan. Stick to the plan!

Förresten, jag längtar lite till hösten faktiskt. Att mysa ihop sig när mörkret faller! Men... Den meningen lär jag ta tillbaka när det viner om mina öron i november/december..




fear is just a feeling, fear won't kill you

Anouk – Lost

Jag rekommenderar den. Iallafall när klockan är fyra på morgonen och jag är fylld med tankar trots att jag varit ute i dryga timman för att gå av mig det hela, försökt rensa systemet. Eller åtminstone reda ut dom tusen olika tankarna jag drabbas av. Dom kommer lätt in i tankeverksamheten, men ger sig sällan av. En sorts rädsla... Men jag får inte glömma att rädsla är bara en känsla, rädsla kan inte döda mig.
Nog om det. Min tankeverksamhet håller mig vaken, så därför letar jag bra filmer som jag måste se inom en snar framtid. Det är så jag försvinner, en liten egen drömvärld. För en film kan vara absolut perfekt. Jag är en absolut sucker för kärleksfilmer så det är sådana som rullar i min dvd.



En sjöman ber inte om medvind, han lär sig segla.


you're living for the future, but you're struggling with the past

Jag börjar bli förbaskat trött på att vara sjuk. Jag har inte varit frisk på evigheter! När man känner hur ansiktet kokar och kroppen är brännhet och man ändå fryser så man storknar då är det inte ens kul. Det gör ont i nacken och lederna. Jag börjar som sagt bli redigt trött på det här.
Men nog about that.

Igår (söndag) var jag uppe i Sunne och gjorde en megatjänst till Lina och Björn genom att bli med upp tidigt på morgonen för att köra hem Björns bil! Snällt tyckte jag med tanke på att det var kl halv åtta på en söndagsmorgon som hon tvingade upp mig. (Med andra ord ska jag komma ihåg det länge när hon fått körkort vad hon ska få göra för mig ;) )
Efter det blev det fotbollsträning i x antal timmar kändes det som. Jag märkte verkligen av att jag varit sjuk. Det gick extremt tungt och jag kunde inte vara den målvakt jag egentligen är, inte rättvist mot mina medspelare. Suck. Höjdpunkten på söndagen blev när Lundgren kände för att vara spontan och bjuda på grillat. Åkte dit och fick grillad kyckling och majskolv. MUMMA! Plus att efterrätten tog alla priser, nyplockade hallon och vaniljglass och så tittade vi på Greys boxen i nån timma. Hur skönt som helst, hur sommaraktigt som helst. Det är bra najs att leva när man kan göra såna saker!
Idag blir det inte mycket gjort känner jag. Det enda jag har inplanerat är fotbollsmatch på kvällskvisten.
Arvika SUP - Eda IF, ska bli riktigt intressant :)

/ en sjuk anki.

RSS 2.0