det finns ingen rubrik värdig
Jag har länge undrat hur människor kan handla som vi egentligen gör. Nu menar jag inte vanliga, vardagliga saker. Utan nu menar jag våldsmässigt, hur kan en person drivas till det vansinne att man faktiskt tar en annan människas liv? Inte bara det faktum att de får grova straff och så vidare, utan bara vetskapen av att den förstört flera liv, vetskapen av att den ställt till med sorg, och vetskapen om att den personen inte vill att en fin människa längre förtjänar att andas, att utföra vackra saker, få människor att le, eller överhuvudtaget existera. Jag är inte särskilt kristen av mig, men jag vet iallafall att livet, det ska inte någon annan människa ta ifrån en, kanske finns det en högre substans än oss människor, men det är inte det viktiga. Det viktiga är att vart har vår mänskliga, humana känsla för rätt och fel tagit vägen?
Ett misstag må vara hänt, men nu syftar jag just på dessa tyngre sakerna. Nej, jag kommer nog aldrig få några bra svar. Det är ovärt att försöka, för vi går inte att förutsäga i alla kategorier. Ska man behöva ha en livvakt ständigt närvarande för att gå säker om dagarna? Jag kommer ständigt undra vart världen är påväg.
Varför jag nu skrivit detta är av skäl då en person i fotbollsvärlden natt till söndag förlorade sitt liv pga just detta. Jag kände henne inte, men det räcker att ha vetskapen att vi spelat mot varandra, tackat i hand efter matchen och att det är så nära. Flera människor i min närhet kände henne bra och det gör ont att se smärtan som åsamkas.
Så, vila i frid, och ta hand om era/våra medmänniskor. Man vet aldrig när livet bestämt sig för att sluta levas!
Ett misstag må vara hänt, men nu syftar jag just på dessa tyngre sakerna. Nej, jag kommer nog aldrig få några bra svar. Det är ovärt att försöka, för vi går inte att förutsäga i alla kategorier. Ska man behöva ha en livvakt ständigt närvarande för att gå säker om dagarna? Jag kommer ständigt undra vart världen är påväg.
Varför jag nu skrivit detta är av skäl då en person i fotbollsvärlden natt till söndag förlorade sitt liv pga just detta. Jag kände henne inte, men det räcker att ha vetskapen att vi spelat mot varandra, tackat i hand efter matchen och att det är så nära. Flera människor i min närhet kände henne bra och det gör ont att se smärtan som åsamkas.
Så, vila i frid, och ta hand om era/våra medmänniskor. Man vet aldrig när livet bestämt sig för att sluta levas!
Kommentarer
Trackback