anki nilsson

jag blev betagen av en blogg jag läste under eftermiddagen. där bloggaren påstod att vi inte ska kalla våra misstag just, misstag. Kanske inte? hennes argument var starka och jag höll med. Det är misstagen eller snarare våra erfarenheter som gör oss till just dom vi är. Vi måste begå våra egna misstag. För vi lever genom våra erfarenheter!
det var det.

jag har spenderat nån timma till att läsa rättskunskap, alla kapitel om äktenskap, arv och lägenheter och dittan och dattan. En sak jag blir så irriterad på, det är sättet man skiljer på kärlek. Är inte kärlek samma sak vart den än uppstår? Kärlek är när man känner det där extra klicket mellan sig själv och en annan person. Men trots det så har vi olika lagar vad det gäller äktenskap? För om det är homosexuella som ingår i s.k "äktenskap" så heter det registrerat partnerskap. Jag undrar bara, varför får inte dom ha det där stora feta kyrkbröllopet som alla drömmer om? för jag menar, vi lever på samma sätt. Varför skulle deras kärlek vara annorlunda?! vi säger att vi har moderniserats, men vi kan fortfarande inte acceptera kärleken som den är? enligt mig är det inte framgång.
it's a maniac world out there.