i feel the adrenaline moving through my veins.
småtimmarna kryper närmare, och jag fick en plötslig vilja att skriva. Men dock lika hastigt försvann den. Tomt.
däremot har jag åter igen lärt mig hur viktigt det är att ta vara på varandra. Det känns som tecken hela tiden. När man väl förlorar någon, sker det så snabbt att man hinner aldrig reflektera över vad som just är påväg att hända. Nu menar jag såklart olyckor som själsligt. Alltid en kamp om livet. Man tar alltid för givet att man får fler chanser, men tänk om den sista rinner ut i sanden just nu?
man ska inte leva med rädsla, man ska snarare satsa. Hellre satsa mot stjärnorna och hamna bland trädtopparna.
jag vill inte göra något jag ångrar, inte ta farväl av ogiltiga anledningar, jag skulle ångra mig starkt efteråt. Jag vill aldrig mista någon utan att ha gett den vad den förtjänar av mig. Det har skett några gånger nu, att jag går ut genom den dörren, och lika osäkert om man återser ansiktena man lämnade med ett hastigt hejdå, utan att vidare tänka på vilka konsekvenser det kan ge.
jag ska grubbla vidare, hoppa i säng kanske. läka inombords.
däremot har jag åter igen lärt mig hur viktigt det är att ta vara på varandra. Det känns som tecken hela tiden. När man väl förlorar någon, sker det så snabbt att man hinner aldrig reflektera över vad som just är påväg att hända. Nu menar jag såklart olyckor som själsligt. Alltid en kamp om livet. Man tar alltid för givet att man får fler chanser, men tänk om den sista rinner ut i sanden just nu?
man ska inte leva med rädsla, man ska snarare satsa. Hellre satsa mot stjärnorna och hamna bland trädtopparna.
jag vill inte göra något jag ångrar, inte ta farväl av ogiltiga anledningar, jag skulle ångra mig starkt efteråt. Jag vill aldrig mista någon utan att ha gett den vad den förtjänar av mig. Det har skett några gånger nu, att jag går ut genom den dörren, och lika osäkert om man återser ansiktena man lämnade med ett hastigt hejdå, utan att vidare tänka på vilka konsekvenser det kan ge.
jag ska grubbla vidare, hoppa i säng kanske. läka inombords.
Kommentarer
Trackback
