anki nilsson

Så, eftersom du säger att det är så svårt att veta vart jag står, så måste du också veta hur svårt det är att ge upp något du älskar? eller.. vänta sa jag något fel nu? jo just de. Torsby var inte lätt. Torsby har fört många salta tårar nerför min kind. Du vet inte hur ont det gjort/gör fortfarande. Ja, jag har jättekul med folk härifrån, jag har hur kul som helst på Solberga. Men visst funderar jag många gånger på hur skulle det varit i Torsby nu. Skulle det ha varit så som jag tänkt mig mina fyra år där? Jag har vänner där också som betyder seriöst väldigt mkt. Jag är otroligt delad. Och jag är hur sjukt trött som helst på att hålla det här inom mig. Ingen verkar ha en aning om vad torsby betyder för mig. Nej men lägg då ner.
Ena dagen, så är allt underbart. Andra dagar fastnar jag i gamla minnen, i torsby-minnen. Då jag inget hellre vill göra är att va där. Jag har gett upp något jag älskar så högt på jorden, skidskytte. Och det räcker med att se mina affischer på väggen så fastnar jag i känslan. Så försök inte säga att jag är så jäkla svår. Jag vill bara vara på fler ställen samtidigt. Försök då istället prata med mig, det är kanske det som behövs.
Och säg inte bara " åk dit då ". Det sårar mig. Mer än du/ni tror. Allt jag försöker är att prata ut med er. Men snacka om svåra!