... och för oss samman vi som så olika är...
Idag var jag helt olagligt trött asså, fattar INTE hur jag orkade dagen. Även fast den var värsta flum. Men iaf, överlevde. Kände för att låsa bloggen igen, vet inte vrf. Underligt ! Men iaf, dagarna flyter på bra, och snart är lovet här. Och det som jag drar mig mest för kanske händer då. Det är en sak att prata om det, en annan att verkligen genomföra det. Jag tror inte ni vet, hur ont det känns att svika ngn så mkt. Ngn som litat på en i vått och torrt. Vad ska man göra för att få tillbaka det förtroendet ? Ååh, jag tror inte jag vill. But hey, klara mig ända till nyår då?
Då skulle jag vara fett stolt asså :D kanske ska försöka ? well, I know myself. -.-
om du visste hur rädd jag är för att förlora dig, då skulle du förstå vrf.
dagens mest klockrena;
elsa: Då tar vi ätstörningar då ?
anki: När äter vi ?
" Good luck, and try to NOT get killed in the bush, I know you // anki "
i'm free for you anytime <3
